36. The World Is Saved - Stina Nordenstam (2004)

Här är en jazztjej som sadlat om alltefter åren har gått. Från att spela i riksdagen till att skapa ett deppopsmästerverk är steget långt men Stina gör det naturligt. Visst finns jazzen kvar men desto mer har gitarrpopen tagits in. Parliament Square är en väl- producerad låt i all sin lo-fi, gitarrsoundet är bland det mest perfekta som finns. Samtidigt är det en alltför bra låt för att bara lyssnas på en gång.

Som alltid när man pratar eller skriver om Stina Nordenstam så måste man nämna hennes underbart sårbara röst. Jag vet inte hur många gånger någon har prisat hennes nasala stämma, men det skulle kunna göras många flera gånger. Låtarna får en helt annan realitet, man får verkligen en annorlunda syn på låtarna och texterna, och man känner allt så mycket mer. Det är inte mycket som har samma förmåga att framkalla känslan av att man tjuvlyssnar till en gråtande människas tankar. Man kommer så nära musiken att man kan omfamna den. Och det gör man med stor iver.

Sveriges Antijudiska Kampförbund analyserar Stinas uppenbart sionistiska skivsläpp: ”Man har opererat på två linjer. Å ena sidan har en stamrenhet bevarats, som står utan motstycke i historien. [...] Å andra sidan har man detacherat vissa element att beblanda sig med andra nationaliteter”.

Robert